Lyft på locket och kom ut ur boxen, våga mer som Anna Anka och Zlatan

Anna AnkaAnna Anka och Zlatan Ibrahimovic är veckans svenskar. Zlatan är på toppen av sin karriär och har gjort sitt femte mål i sin femte match för Barcelona. Uppståndelsen är stor.

Uppståndelsen är också stor kring Anna Anka. Om henne kan man säga mycket men ibland allt det hon säger och det hon gör finns det viktiga tankar.

Hon menar i en DN-TV-intervju att vi svenskar borde lyfta på locket och komma ut ur boxen och våga vara de vi egentligen är.

Zlatan

Zlatan och Anna får mycket kritik för sitt sätt att vara. De liknar varandra i det att de inte skäms för sig själva. De vågar vara sig själva. Tydligen finns det många svenskar som inte klarar av det. De tillåts liksom inte vara de är. De möter hårt motstånd i Sverige. Både Anna och Zlatan har jobbat hårt och har nått stora framgångar i sina liv.

Anna är född och uppvuxen under tuffa förhållanden på barnhem från början och Zlatan växte upp i invandrarkvarter i Malmö. Det är fantastiskt att de lyckats som de gjort. Ingen blir dock profet i sin hemstad, det gäller båda men är extra tydligt med Zlatan.

Jag lyfter på hatten för deras livsprestationer. Jag är mycket imponerad och jag fylls av respekt inför deras framgångar och jag tillåter mig att göra det utan att för den skull behöva försvara de politiskt inkorrekta uttalande och grodor som båda två gör sig skyldiga till. De gör också fel. De säger fel, liksom du och jag. Jag har jag överseende med det så länge de med sina liv är föredömen och emellanåt säger viktiga och bra saker. För de gör de också.

I Sverige är vi så fruktansvärt politiskt korrekta. ”Den politiska korrektheten är överväldigande. Morgonprogrammen i många andra länder, särskilt i Nya Zeeland, har en helt annan förmåga till inkorrekthet och spänning” citat Arne Mårtensson, före detta VD för Handelsbanken, i en intervju i Dagens Industri från i fredags.

Kan det vara så att debatten och det offentliga samtalet, den fria som vi som svenskar alltid vurmar för, egentligen inte är så fri och öppen eftersom alla måste hela tiden vara så politiskt korrekta?

Så jag håller med Anna Anka från TV-intervjun. Svenskar ”Lyft på locket och kom ut ur boxen”. Tillåt dig själv och andra att lyckas. Gör ett försök. Det går faktiskt. Det är mycket bättre än att kritisera andra. Då bekämpar vi det ofta förekommande (svenska?) sättet att hålla nere varandra. Det gör verkligen inte gott för någon.

Om skammen i mitt liv

Jag har blivit utsatt för stress och särbehandling. Det påverkar mig mycket negativt, fast på något sätt gör det mig också mer klarsynt. Jag blir nedstämd, men får nya perspektiv och inser hur det är att vara utsatt och i fel sammanhang.

Barnet uttrycker sina behov. Det mest grundläggande är att det söker kontakt. Ögonkontakt, kroppskontakt eller trygghet i att föräldrarna svarar på barnets behov. Om föräldrarna inte förmår att nå verklig kontakt uppstår en skuld som utvecklas till en skamkänsla när man blir äldre. Många bär på sådan skam. Det blir en effekt av att inte ha blivit accepterad, sedd, bekräftad och omhändertagen. Allt det som det lilla barnet rätt att få.

Som vuxen med skam förmår man inte tycka om sig själv. Självkänslan blir låg, men självförtroendet kan fortfarande vara starkt. Det är olika saker. Jag vet att jag klarar av mycket på jobbet. Det ger självförtroende, men bristen på självkänsla ger sig tillkänna inom mig i alla fall.

Tidigare har min egen skam varit dold för mig. Jag tror att min situation har varit alltför otrygg för att kunna uppfatta min egen skam. Jag upplevde det tidigare som om jag inte förstod alls vad man talade om när någon talade om skam.

Skammen, eller rädslan för att möta skam, skapar blockeringar som blir ett filter. Ett filter mot att vara närvarande i nuet. Man skyr skammen som pesten och bygger ett försvar mot att ta in den. Rädslan är stor för att komma i närkontakt med egen och andras skam. Det är enklare att tala om ting eller andra ofarliga ämnen. Fast det leder inte vidare mot målet att förstå sig själv.

Vägen till förståelse av sig själv går via att andra först bli accepterad och på sikt gradvis läka såren. Först därefter kan man acceptera sig själv fullt ut. Det är därför verklig kontakt med andra är så viktig. Jag ogillar uppmaningen att ”älska dig själv”. Det är något man kan förstå mot slutet av sin läkande process. I början är det en oförståelig uppmaning som inte hjälpte alls.

Redan när jag skriver detta, bara genom att vara ärlig med situationen, så får jag kraft och styrka. Det känns som om det finns hopp om jag vågar vara ärlig.

PS.
Detta skrev jag för över tre år sedan. Nu kan jag se att jag hade börjat läkas när jag fått kontakt med andra som visade att de accepterade mig. Ärligheten i att skriva det blev en vändning. Jag har ändå inte vågat ha den publicerad förrän nu.
DS.

Berlin, so poor and sexy

Jag har varit i Berlin på konferens. Det var överraskande. Den största upplevelsen var det judiska museet. Arkitekturen i museet presenterades så bra av vår guide. Det gav en stor upplevelse. Kan inte minnas att jag haft någon liknande upplevelse i ett museum tidigare.

Men det slutade inte där, att sitta nere vid floden Spree när den nya järnvägsstationen och mysa och ta en guidad båttur på floden. Att vandra i Tiergarten, den väldigt stora parken och försöka förstå den tyska nudistkulturen. Se DDR-museet och få lite insikt i skillnaden mellan öst och väst, att bara cykla kring i stan på en hyrcykel, att äta/handla i de judiska kvarteren, att se och hitta alternativt, typ Second Hand, lite avsides i östra delen. Att gå omkring i labyrinten till minne av förintelsen nära Brandenburger Tor och bli överraskad och känna sig ensam och utlämnad mitt bland andra turister, att försöka smyga förbi vakterna och känna atmosfären inne på klassiska på Hotell Adlon vid Unter den Linden, där Michael Jackson var nära att tappa ner ett av sina barn från balkongen.

Att se och uppleva varuhuset DKW – Berlin var först med varuhus – och försöka förstå att det var en revolution att nu kunde vanliga fattiga få gå in och prova fina kläder och köpa dem, faktiskt till samma pris som de adliga som tidigare haft förmåner eftersom de köpte större antal. Och att förstå den djupa betydelsen av att ”Der Kund ist der König”, även kejsaren hade fått stå i kö ifall han kommit till varuhuset. Adeln stormade mot denna nya företeelse och mot judarna som ägde de tre först byggda varuhusen.

Att se ruinen av den gamla och uppleva det blå ljuset av 60 000 stenar i den nya kyrkan(från 60-talet) vid änden av Kurfurstendamm.

Att se Berlinarnas alla hundar som tillsammans levererar 55 miljoner kg hundbajs varje dag!

Gå på konsert och höra klassisk musik och opera, den bästa i världen?

Se fattigdomen och problemen som 14 procents arbetslöshet skapar. Berlin med sitt stora beroende av av vanlig industri har drabbats hårt av västvärldens flytt av industriproduktion till Asien.

Berlin, so poor and sexy. Din grova charm liknar ingen annan stad jag sett.